Eftervård och återhämtning efter förlossning – detta behöver du veta

Att föda barn är en omvälvande upplevelse, en kraftansträngning som påverkar både kropp och själ. Tiden efter förlossningen är en period av läkning, anpassning och återhämtning. Den här artikeln guidar dig genom de viktigaste aspekterna av eftervården, med praktiska råd och insikter för att underlätta den här nya fasen i livet.

Kroppens första tid

Direkt efter förlossningen påbörjas en intensiv omställning. Hormonnivåerna förändras, livmodern drar ihop sig och kroppen börjar återgå till sitt icke-gravida tillstånd. Det är normalt att uppleva olika fysiska sensationer och besvär. Kom ihåg att det är en tid av stora förändringar, och det är viktigt att vara snäll mot dig själv.

Avslag – den naturliga blödningen

En av de första sakerna du kommer att märka är avslaget, en blödning från slidan. Blödningen kommer från såret där moderkakan satt. Avslaget är rikligt i början, som en kraftig mens, och avtar gradvis. Färgen ändras från klarröd till brunaktig och slutligen ljusgul innan det upphör, normalt inom 6-8 veckor. Det är viktigt att veta att avslaget kan ha en lite speciell, sötaktig lukt, men det ska inte lukta starkt och illa. Om det gör det, kontakta vården då det kan vara tecken på infektion, som beskrivs på 1177. För att undvika infektioner, byt binda ofta, duscha regelbundet (undvik bad) och använd kondom vid samlag.

Eftervärkar – livmoderns arbete

Eftervärkarna är sammandragningar av livmodern som hjälper den att återgå till sin normala storlek. Dessa kan kännas som mensvärk, och är ofta starkare om du ammar eller har fött barn tidigare. Värme, till exempel en vetekudde, kan lindra smärtan. Du kan också använda en TENS-apparat, som ger smärtlindring genom svaga elektriska impulser. Receptfria smärtstillande läkemedel kan också hjälpa.

Underlivet – läkning och omvårdnad

Det är vanligt med bristningar i underlivet efter en vaginal förlossning. Dessa sys av barnmorska eller läkare med stygn som försvinner av sig själva. Området kan kännas ömt och svullet. Skölj med ljummet vatten efter toalettbesök och undvik tvål. Barnolja kan lindra klåda och irritation. Ibland kan ett klipp, så kallad episiotomi, behövas under förlossningen. Det innebär att barnmorskan eller läkaren gör ett snitt i slidöppningen för att ge mer plats åt barnet. Eftervården är densamma som vid bristningar. Kontakta vården, via till exempel Karolinska, vid tilltagande smärta eller tecken på infektion.

Omfattande förlossningsskador

Medan de flesta bristningar är ytliga, kan mer omfattande skador som sfinkterruptur förekomma. Sfinkterruptur är en bristning som involverar ändtarmsmuskeln och kräver noggrann uppföljning. Du har rätt till strukturerad uppföljning och rehabilitering, ofta med hjälp av en fysioterapeut. Framfall, där slidväggarna eller livmodertappen buktar ut, kan också uppstå. Bäckenbottenträning är centralt i rehabiliteringen.

Bäckenbotten och urinläckage

Bäckenbottenmuskulaturen utsätts för stor påfrestning under graviditet och förlossning. Det är därför vanligt med urinläckage, särskilt vid ansträngning som hosta eller nysning. Regelbunden knipträning är A och O för att stärka muskulaturen. Börja så snart det känns smärtfritt, och kom ihåg att både knipa och slappna av. Vid bestående problem, sök hjälp – det finns bra hjälp att få!

Bäckenbottenträning – steg för steg

Bäckenbottenträning är avgörande för att återfå styrka och funktion i muskulaturen efter förlossningen. Här är några enkla övningar:

Hitta musklerna: Sätt dig bekvämt och försök knipa runt ändtarmen, slidan och urinröret, som om du skulle hålla inne gas eller urin. Slappna sedan av.
Korta knip: Knip snabbt och hårt, håll kvar i 2-3 sekunder och slappna av. Upprepa 10-15 gånger.
Långa knip: Knip, håll kvar i 5-10 sekunder och slappna sedan av lika länge. Upprepa 5-10 gånger.
Uthållighetsknip: Knip så hårt du kan och håll kvar så länge du orkar. Försök öka tiden gradvis.
Vardagsknip: Försök att knipa lite lätt i bäckenbotten när du hostar, nyser eller lyfter något.

Kom ihåg att det är lika viktigt att slappna av i bäckenbotten som att knipa. Överdriven träning kan leda till spänningar. Om du är osäker på om du gör rätt, kontakta en fysioterapeut specialiserad på bäckenbottenhälsa.

Amning, brösthälsa och vanliga problem

Amning är en naturlig process, men den kan också vara utmanande. Det är vanligt att uppleva ömma bröstvårtor, särskilt i början. Se till att barnet har ett bra tag om bröstvårtan och variera amningsställningar. Lufta brösten efter amning och använd en mjukgörande bröstvårtskräm vid behov. Mjölkstockning, när mjölken inte kan tömmas ut, är ett annat vanligt problem. Symtom är ömt och hårt bröst, ibland med feber. Fortsätt amma, amma ofta från det drabbade bröstet, och skapa en lugn amningsmiljö. Värme, till exempel en varm dusch eller vetekudde, kan lindra. Vid återkommande problem eller om du misstänker en infektion (bröstböld), kontakta Apotek Hjärtat, BVC, en amningsmottagning eller Amningshjälpen för råd och stöd.

Efter kejsarsnitt – detta är viktigt

Efter ett kejsarsnitt är det viktigt att komma igång och röra på sig så snart som möjligt, men undvik tunga lyft de första veckorna. Du kommer att få smärtstillande läkemedel regelbundet för att hantera smärtan. Håll såret rent och torrt. Använd mild tvål och vatten, och lufta gärna ärret. Var uppmärksam på tecken på infektion, som ökad rodnad, svullnad, värmeökning eller varbildning runt ärret. Kontakta vården, via till exempel 1177, om du får feber, tilltagande smärta, illaluktande avslag eller om såret börjar vätska sig. Det tar tid för ärret att läka, och det kan kännas hårt, rött och lite upphöjt under de första månaderna. Skydda ärret från skavande kläder och undvik att sola direkt på ärret det första året.

Psykiskt välmående – mer än bara ”baby blues”

Att bli mamma är en omvälvande upplevelse, både fysiskt och känslomässigt. Det är normalt att känna sig överväldigad, trött, ledsen eller orolig. Många nyblivna mammor upplever ”baby blues”, en period av nedstämdhet, gråtmildhet och humörsvängningar som brukar börja några dagar efter förlossningen och klinga av inom ett par veckor. Detta beror på de stora hormonella förändringarna i kroppen. Om nedstämdheten däremot håller i sig längre än två veckor, blir djupare, eller om du känner att du inte orkar med vardagen, kan det röra sig om en förlossningsdepression. Då är det viktigt att söka hjälp. Du är inte ensam, och det finns bra hjälp att få! Vänd dig till BVC, MVC, din vårdcentral, en kvinnojour eller ring 1177 för råd och stöd.

Tecken på förlossningsdepression

Var uppmärksam på följande symtom:

Nedstämdhet och gråtmildhet som varar längre än två veckor.
Svårigheter att känna glädje och lust.
Sömnproblem (svårt att sova eller sover för mycket).
Aptitförändringar (ingen aptit eller tröstäter).
Koncentrationssvårigheter och minnesproblem.
Skuldkänslor och känslor av värdelöshet.
Irritabilitet och ilska.
Ångest och oro.
Tankar på att skada dig själv eller barnet.

Om du känner igen dig i flera av dessa symtom, tveka inte att söka hjälp.

Sexlivet – när lusten och kroppen är redo

Det finns inga medicinska hinder för att ha sex efter förlossningen, men det är viktigt att lyssna på din kropp och dina känslor. Det kan ta tid innan lusten kommer tillbaka, och det är helt normalt. Amning kan ge torra slemhinnor på grund av hormonella förändringar, så använd gärna glidmedel. Kommunicera öppet med din partner om hur du känner och vad som känns bra.

Praktiska råd och tips

Här är några konkreta tips för att underlätta den första tiden:

Bindor: Köp hem rejäla bindor, gärna de extra långa och tjocka som är avsedda för efter förlossningen. Även trosskydd kan vara bra att ha.
Matlådor: Förbered matlådor att ha i frysen. Enkla, näringsrika rätter som soppor, grytor och gratänger är perfekta.
Vila: Försök att vila när barnet sover, även om det bara är en kort stund. Acceptera att hemmet inte behöver vara perfekt städat.
Be om hjälp: Våga be om hjälp från vänner, familj eller partner. Det kan handla om allt från att handla mat, laga mat, ta hand om äldre syskon eller bara ge dig en stunds avlastning.
Promenader: Börja med korta, lugna promenader. Det är bra för både kropp och själ.
Hud-mot-hud: Prioritera hud-mot-hud-kontakt med din bebis. Det främjar anknytning, amning och barnets trygghet.
Prata: Prata med andra mammor, antingen i föräldragrupper, på öppna förskolan eller online. Det kan vara skönt att dela erfarenheter och få stöd.
Toalettbesök: Gör toalettbesöken till en lugn stund. Sitt bekvämt, luta dig lite framåt och ta god tid på dig. En fotpall kan underlätta tarmtömningen.
Amning/matningshörna: Skapa en mysig och praktisk hörna för amning eller matning, med allt du behöver nära till hands: amningskudde, vattenflaska, snacks, böcker, etc.
Sömn: Försök att dela upp nätterna med din partner om möjligt, så att båda får lite sammanhängande sömn.

Långsiktig återhämtning

Kom ihåg att återhämtningen efter en förlossning är en process som tar tid. Det kan ta upp till ett år innan kroppen känns helt återställd. Lyssna på kroppen, acceptera att det tar tid och jämför dig inte med andra. Fokusera på att äta näringsrik mat, röra på dig regelbundet (promenader, bäckenbottenträning och successivt mer intensiv träning) och prioritera vila. Ta hand om dig själv – det är en förutsättning för att du ska kunna vara den bästa mamman för ditt barn. Njut av den här tiden, trots utmaningarna. Och kom ihåg, du är mer än bara mamma – du är en kvinna med egna behov. Det kan vara stärkande att läsa om andra mammors erfarenheter.