En vård i kris

Varför inte lösa förlossningskrisen?

Från hemmets trygga vrå läser jag den ena mer desperata rapporten efter den andra. Kollegor vittnar om krisen i förlossningsvården. Värre än någonsin. Det brinner i ögonen av att läsa.

Varför löser man inte problemet?

Varför når budskapet om vad som behövs inte fram?

St Göran skjuts på framtiden 2017 blev 2018-2019-2020-2021-2022… Vem vet när eller om det någonsin står klart? Löftet återanvänds gång på gång.

Huddinge ska få en ny enhet, men dom klarar inte av att hålla de rum de har idag öppna utan flera rum är stängda eftersom man inte har personal nog att bemanna.

Krisen kom för åratal sedan och eskalerar likt en rullande snöboll. Men lösningar då? Kom igen. Hur länge skall kvinnor tvingas hänvisas runt i brinnande värkarbete, från sjukhus till sjukhus, utanför länet, utanför landet, föda i bilen, hållas hemma, föda i mottagningsrum eller på en sackosäck på chefens kontor? Hur många vårdskador krävs, hur mycket hälsa och liv skall spillas?

Lösningarna finns, faktum är att i Stockholm är de närmre än du kan tro.
Styrande och media har bara låtit dom falla i glömska. Varför kan vi bara spekulera om.

  • BB Sophia som stängdes för dryga året sedan tog emot ca 3500 varje år. Barnmorskor älskade att arbeta där. Med rätt förutsättningar så skulle barnmorskor komma tillbaka snabbt.
  • Välkommen liten har som lågriskenhet meddelat att dom är redo med lokal och personal.
  • Efterfrågan på hemfödslar ökar. Men sedan 1 år tillbaka vägrar Hälso och Sjukvårdsförvaltningen att låta barnmorskor ansluta sig till det system som möjliggör ekonomisk ersättning till kvinnor som vill föda hemma och få det bekostat av landstinget.

Det finns alltså tre åtgärder att jobba med som med vilja snabbt skulle kunna mobiliseras och avlasta.

Ofta anges att varje vårdenhet måste ha fulla sjukhusets resurser. De riktlinjerna går emot WHO´s riktlinjer om att varje kvinna skall föda på den mest perifera vårdnivån där hon är trygg och säker. Hemfödsel, lågriskenhet, birthcenter, barnmorskeledd enhet är säkra enheter för friska kvinnor med förväntad normal födsel.

En differentierad vård där sjuka kvinnor föder på sjukhus med högspecialicerad vård och där friska kvinnor kan välja vart de vill föda utifrån vart dom känner sig trygga gagnar alla. Vi vet idag att om man som frisk vårdas på en avdelning där man även vårdar sjukt så spiller det sjuka över på det friska och vi får mer komplikationer än om vi särade på dessa grupper. Att övervårda det friska riskerar kvinnor och barns hälsa.

En rättvis vård handlar inte om att alla skall ha exakt samma sak. En rättvis vård är när alla kan få den bästa vården utifrån sina behov.

Jag hänvisar åter till mitt kära Norge. Där sker under tredje trimestern en bedömning av läkare där kvinnan antingen bedöms vara grön eller röd. Är du röd så anbefaller man sjukhusfödsel eftersom man sett att någon risk föreligger. Är du grön, ja då är allt fint och du väljer själv vart du helst vill föda.

Vi kan inte fortsätta ha en vård som styrs av en liten klick ”tyckare”, vi behöver satsa på en framtidens vård där vi följer forskning och evidens. Där vi lyssnar till kvinnors önskemål och skapar arbetsplatser som är attraktiva att arbeta på.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *