Forskning

Sen avnavling

Var gång jag kommer över forskning och artiklar om sen avnavling blir jag lika glad. Det känns som en liten upprättelse från när jag själv som student blev utskälld efter noter för att jag tillämpade sen avnavling. Jag fick höra att barnet kunde få för mycket blod, blodet kunde koagulera och bilda proppar, barnet kunde få gulsot och att blodet även kunde backa tillbaka och att mamman kunde förblöda. Jag har till dags datum ännu inte sett forskningsbelägg för något av de påståendena. Om någon sitter på den forskningen, maila mig gärna.

Jag läste på och fann att artikel efter artikel talade om motsatsen och jag har därför alltid tillämpat sen avnavling.

Det glädjer det mig lite extra idag när jag vaknar upp till rubriken ”Sen avnavling kan hindra blodbrist hos nyfödda”.

Barnläkaren Ola Andersson fick en Tweet från Professor Hans Rosling 2011 som handlade om att många barn i utvecklingsländer led av blodbrist. Redan då 2011 skrevs en artikel ”Tusentals liv räddas med ett sent klipp”. Det som 2011 handlade om lilla Halmstad har nu vuxit världen runt till Nepal. Forskningen går framåt och även USA ändrar nu sina riktlinjer.

När barnet föds finns ca 1dl av barnets blod i moderkakan. Det måste få en stund på sig att genom navelsträngen pulsera över till barnet  1 dl låter lite. Men 1dl hos ett nyfött barn motsvarar 2 liter hos en vuxen eller 40% av blodmängden.  Barnläkare Ola Andersson visar i klippet nedan från TV4.

Idag vet vi alltså att sen avnavling är att föredra. Det ger flera fina fördelar.

  • Barnet får bättre järndepåer
  • Mindre risk för blodbrist
  • Blodet från moderkakan har i normala fall hög halt syre och låg halt koldioxid och kan hjälpa barnet återhämta sig efter födseln.
  • Kan ge bättre finmotorik för barnet
  • Kan ge bättre social utveckling främst hos pojkar

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *