Bristning, Norge, Övrigt

Brister man mindre om…

En komplikation som många födande fasar för är risken att brista. Inom professionen arbetas det hårt för att förebygga bristningar och identifiera för att på bästa sätt reparera om de uppstår. Som barnmorska/jordmor ser jag arbetet på bägge sidor den Svensk-Norska gränsen och ser skillnaderna.

Själv är jag 100% övertygad om att Norskorna numera har 1 enskild faktor som gör skillnad.

Statistiken presenteras lite olika i länderna, men jag ska göra ett försök till att presentera rättvist.

I Norge har andelen stora bristningar grad 3 och 4 totalt över landet minskat från 3,8% till 1,7% sedan 2005 till 2017. I Sverige ser vi  också en minskning. I Sverige delar vi dock gärna upp statistiken och presenterar hur stor andel förstföderskor som fick en större bristning. Minskning har där skett och har gått från 6% till 5,1% från 2010 till 2015. Hos omföderskor var andelen stora bristningar 1,3% 2015.

Siffrorna skiljer sig stort åt över ländernas städer och har ett mönster som hos länderna skiljer sig åt i ett motsatsförhållande.

Vi tittar på huvudstäderna. Stockholm vs Oslo. Stora sjukhus med många födslar. Jag har fördelen att arbeta i bägge länderna på enheter som kapacitetsmässigt bägge handlägger ca 5000 födslar om året och är universitetssjukhus, men där slutar likheterna.

I den Svenska tabellen ovan så ser vi att Stockholm generellt utan att gå in på specifikt sjukhus ligger näst längst upp i andelen stora bristningar med 6,5% hos förstföderskor.

Nu tittar vi istället på Norge. Kom ihåg att man jämför hel population i Norge mot förstföderskor i Sverige. Det som framkommer är att Oslo har lägst andel bristningar i hela landet med 0,91% 

Ännu mer intressant kan det bli om vi tittar på vart kvinnan valde att föda. Vi vet sedan tidigare att i Sverige har kvinnor som väljer att föda hemma lägre förekomst av stora bristningar, ca 0,75%.  Hur ser det ut i Norge? Större eller mindre sjukhus? Hemma eller på sjukhus? Vi tittar hur det ser ut.

Av de som valde att föda på sjukhus fick 1,39% stora bristningar mot 0% av de som hade en planerad hemfödsel. Dock syns inte en skillnad om födseln var oplanerad (1,33%) eller under transport (1,78%), vilket tycks ge den högsta förekomsten av bristningar.

Men storleken på sjukhuset då? Kan man dra några slutsatser? Jag har tidigare alltid fått höra att runt 1500 födslar om året är den ideala storleken på en födsloenhet och fått varierande bud på varför under åren. Tittar man på siffrorna ovan så ser man att det är just vid 1500 som siffran på andelen stora bristningar sjunker. Kommer man upp över 3000 så är skillnaden bara 0,01%.

Minns ni den där enskilda faktorn som jag nämnde tidigare. Ja okej, jag känner ju egentligen att det är flera faktorer, tex möjligheten att bada och föda i vatten. Men en faktor står ändå över de andra, en faktor möjliggör utvecklingen av alla de andra faktorerna.

En barnmorska – En födande!

2010 tog Norge ett nationellt beslut om att barnmorskan bara får bistå en kvinna i födsel åt gången. Var gång jag står i Norge gläds jag över det, var gång jag i journalen klickar i att jag är närvarande. Vad det i grunden gör, hur arbetet läggs upp är jag övertygad om speglas i Norges siffror. Vi kan alla lära oss olika handgrepp, vi kan alla använda värme, olja, massage, bistå i olika positioner. Men för att möjliggöra kontakten, guidningen, tilliten, den goda kommunikationen, utvecklandet av hantverket, observationen av de små förändringarna, möjligheten att reflektera över vad man gör och minska den onödiga stressen och därmed pressen och risken för överbehandling så behöver barnmorskan få möjlighet att bistå EN kvinna i födsel åt gången.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *