Övrigt

Barnmorskemöte Södra BB

I Tanto med våra korgar och filtar. Mellan jordgubbar, oliver, mackor, godis, vin och äppelmust utbyttes varma kramar och avhandlades amning, bebis, arbetsplatsbyten, hälsa, väntande barnbarn, utbildning, nya drömmar, förhoppningar och farhågor och mycket mer.

Södra BB väcker många känslor vart man än vänder sig, men graden av känslor närmar sig ändå knappt vad som finns i den här otroliga gruppen. Det känns som jag under min tid på Södra BB fick drygt 50 fantastiska systrar. 50 systrar nu spridda för vinden, men samlade i hjärtat.

Mina Södra BB systrar.

Man kanske kunde lägga ner själva formatet Södra BB, men det är fantastiskt när man får höra om hur arvet förvaltas. Andan känner jag lever kvar och jag hoppas att även formatet kan få återuppstå.

Alla behövs vi i vårdpaletten. Hur bra än andra enheter må vara, så kommer en färg alltid saknas om vi inte låter nya enheter tillkomma och gamla kunna födas åter i nya former.

Våra träffar hjälper till att hålla lågan brinnande.

Tills vi ses igen ❤

2 thoughts on “Barnmorskemöte Södra BB

  1. Vilket vackert inlägg att läsa <3. Att känna så för sina kollegor eller ja fd kollegor :/. Sorgligt att en sån föregångare lades ner måste jag säga. För jag har trots att jag bor i Falun hört mycket om Södra BB.

    Pratade med min mormor igår, hon har fött 5 barn varav ett hemma. Det här var på 50-talet, hon fick första på sjukhus 50 och året efter 51 så åkte hon mot förlossningen igen. Hon blev dock nekad att komma in för man hade städdag där just den dagen. Min mormor var förlossningsrädd och fick åka hem.

    Frågade henne igår hur det var att föda hemma. Då hon innan sa; Ja vi fick ju inte ha med någon. Man födde ju helt ensam förutom med biträde och barnmorskan. Det var hemskt.
    Då säger hon om att föda hemma: Jag var ju tryggast då, jag var hemma med barnmorskan och min syster var ju med. Det var tryggt och bra.

    På något vis kändes det sorgligt i det fina att höra det där. Jag hade en fantastisk förlossning på sjukhus, men då hade jag hade en avvikande graviditet sedan innan (vidgat njurbäcken, ojämn hjärtrytm på bebisen mellan v33-38, misstänkt cysta vid hjärnan på bebisen v18, gick på fragmin behandling pga blodpropp året innan. Fick prematura sammandragningar v22 som höll i sig tills sonen föddes. Så fick avstanna förlossningen flera gånger.) Sista 2 veckorna var jag inlagd på "heltid" med små permissioner för att komma utanför sjukhuset. Så jag tror personligen att anledningen till att jag kände mig så trygg när jag väl skulle föda var just för att jag kände personalen, och kände till rummen.

    Med det vill jag väl säga att jag tror på den formen av omvårdnad som ni hade på södra bb. Jag tror på det där med att låta den födande känna till platsen hen ska föda på. Kanske ni starka barnmorskor kan ändra synen på födande och få alla förlossningar dit igen, jag tror på er :).

    1. Tack <3
      Har läst din kommentar ett par gånger nu.
      Vilka erfarenheter generationer före oss hade. Och ändå så lär vi oss inte.
      Jag blir både rörd av din mors upplevelse, samtidigt som jag kan känna att vad fint att hon kunde känna sig trygg hemma, vad bra att hon fick med sig barnmorska och samtidigt så oerhört ledsamt att på 50 talet fick inte din mor en plats och fick åka hem. idag 67 år senare så får kvinnor inte plats.
      Jag blir förtvivlad, vill så gärna att vi lyssnar till kvinnors behov av att få föda tryggt. Tryggheten är så oerhört viktigt. Det borde inte vara så svårt, men ändå bygger vi en vård som år för år gör det svårare för kvinnor att få föda tryggt.
      Ibland undrar jag vad jag gett mig in på när jag blev barnmorska.
      Jag älskar mitt jobb, men jag blir oerhört frustrerad över att inte kunna utöva mitt yrke på ett säkert och tryggt sätt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *