En vård i kris, Stockholms förlossningsvård

Äga och dela ansvar

Tänk dig att du ska bygga ett hus.

Världen över byggs samhällen med olika slags hus, men i landet du bor i är det bara tillåtet att bygga stora höghus och man river villor och mindre våningshus.

När huset byggs behövs elektriker, snickare, målare m.fl.. Alla specialister på sitt område och tillsammans kan dom bygga ett fantastiskt hus. Men när husen planeras sker något märkligt. Någon har bestämt att i den sakkunniga gruppen som bestämmer hur alla hus i området ska byggas ska det finnas två snickare och 10-15 elektriker.

Det jag talar om är såklart förlossningsvården i Stockholm.
Där alla andra enheter än de stora förlossningskolosserna (som stadigt växer) är mer eller mindre förbjudna.
I den sakkunniga gruppen är barnmorskorna som är specialister på naturlig födsel i skrämmande liten minoritet.
Varför får inte alla i födevården komma till tals? Och varför är fördelningen så sned?

Om merparten av födslarna är naturliga och friska borde då inte merparten av de sakkunniga vara specialister på just det friska födandet? Samarbete mellan professioner är oerhört viktigt. Men barnmorskor och läkare har sina egna specialistområden, sin egen kompetens och ansvar. Vi behöver ha jämnvikt och respekt för varandras specialiteter för att främja den bästa vården. Tillsammans kommer vi mycket längre.

Att läkare får äga sin specialitet och värna om det sjuka är självklart. Men varför är det inte lika självklart att barnmorskor får äga sin specialitet och sitt ansvar för det friska födandet?

Vi behöver olika vårdnivåer. Vi måste sluta behandla friskt som om det vore sjukt. Vi vet att vi ökar risker och komplikationer genom att inte tillåta förutsättningar för det normala och friska. Blandar man sjukt och friskt på en avdelning kommer det sjuka spilla över på det friska.

Varför går vi tvärt emot internationella riktlinjer och bygger bara höghus,,, förlåt, jag menar stora förlossningskliniker? Vart är de barnmorskeledda enheterna, lågriskenheterna, caseload, team midwifery, birthcenter, hemförlossning, one to one care. Sjukhus är en del av kakan, men en kaka på bara mjöl utan socker, bakpulver och ägg blir ganska enformig.

Vi behöver en vård där alla kan få rymmas. En vård där vi följer evidensen, utvecklas tillsammans och bygger framtidens vård vid födsel.

En trygg vård där kvinnor kan känna sig säkra på att få föda på sina villkor där dom bor, där platser finns, där personal mår bra och stannar vid sitt arbete och yrke.

Åtgärdslista!

  1. Ta ett nationellt beslut om one to one care. En barnmorska – En födande. Vi måste ha det fyrtonet som riktmärke att arbeta mot.
  2. Sätt in barnmorskor i proportion till vården i den sakkunnig gruppen. Politiker och styrande, Kräv att ni får ett tvärsnitt av de som bedriver vården i rimlig proportion när ni inhämtar information.
  3. Sluta plåsterlappa vårdens köttsår med små korta projekt, det löser inte krisen och kostar onödiga pengar.
  4. Evidensen talar för att en närvarande barnmorska är den bästa förebyggaren av risker DÄR ska pengar in. Bemanna upp!
  5. Öppna genast upp för barnmorskor att kunna ansluta sig som hembarnmorskor. Det är helt orimligt att Hälso och Sjukvårdsförvaltningen i 1,5 års tid får vägra ta emot ansökningar och hänvisa till att utredning pågår när efterfrågan på hemfödslar ökar.
  6. Följ WHO´s riktlinjer för normal födsel. Tillåt en differentierad vård där alla vårdnivåer får finnas.
  7. Använd befintliga BB Sophias lokaler. En skam att lokaler för födslar får stå oanvända mitt i en kris samtidigt som politiker återanvänder gamla löften och varje år skjuter upp löftet om nya lokaler på St göran, när det redan finns lokaler på Sophia.
  8. Sluta ljug om att det inte finns barnmorskor. Det FINNS barnmorskor, vad som saknas är drägliga arbetsvillkor, många väljer aktivt annat arbete men skulle komma tillbaka under rätt förutsättningar.
  9. Lyssna till kvinnors önskemål om deras behov vid födsel. Lyssna till brukarorganisationerna.

Vad som byggs upp idag har inte mer bäring än ett sandslott. Var gång det blåser urholkas det lite till. Vi måste idag våga göra en radikal förändring av vården och bygga från grunden. Lyssna till professionen, HELA professionen. Vi måste bredda vården så att alla ryms, ta till oss forskning, lyssna till kvinnors behov och bygga framtidens vård.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *